Ordlekar

Fjäril

Jag är en fjäril

Jag var ett universum

Jag blir en dröm

Falco canariensis

Det sitter en falk i betongen

Lika ensam som jag

Hon är väl ganska fången

I går, i morgon, i dag

Vattenminne

I varje brännings vita skum

Finns det som gör mig lugn

I ljusa skogars sommarregn

Finns andligt vinterfoder

Andetag

Jag hör stenarna andas

Andas i takt med havet

Varje vågslag som en skälvning

Genom havets blå lunga

Liv

Natten ger tillbaka solen

Ur svarta havet reses glöden

Ljuset vandrar över globen

Skänker mörkret döden

Fundering i skördetid

Skulle inte alla lagar som behandlar jordbruksfrågor gå under slåtterbalken?

( I så fall tror jag vi haft en grön och uthållig jordbrukspolitik till skillnad mot idag)

Föggler

Jag och en god vän i Forshaga försöker hitta nya fågelarter som vi kan rapportera till varandra.

Här är 3 av mina observationer:

Rikssalskraken

Det är den stackaren (kraken) som dagen efter Victoria och Daniels bröllop

fick samla ihop alla slattar och partyhattar. Alla överblivna ordensband, löständer och förlorade rullatorer.

Inom parentes tycker jag den riktiga Salskraken (hanen) kan vara Sveriges vackraste fågel.

Stearingjusen (Lumen Liljeholmensis)

Vissa forskningsrön pekar på att hanar med särskilt vacker veke får para

sig med fler honor (den s.k para-fin-effekten).

Andtruten

Obsen som gör Dig mållös….

Fick ett mail från en PR-firma häromdagen med budskapet:

”Syns man inte så finns man inte”

Ett nog så gott motto så här i informationsträskets gyllene era.

Jag tar det till mig men gör en liten egen, mer naturvetenskaplig, tolkning:

FINNS MAN INTE SÅ SYNS MAN INTE

Du som vill läsa riktigt bra limerickar:

Titta i Hans Alfredssons ”Svea hunds limerickar”

Fram till dess, håll tillgodo med dessa:

En fakir från staden Calcutta

bensin fick för sig att smutta

han eld på en sticka strök

vid Ganges syntes en rök

av honom finns inte en gnutta

En nudistande ornitolog från Jäder

fick åter börja bära sina kläder

man honom ur klubben strök

han visat en flicka sin gök

portad för han hade fjäder

Vi människor verkar ha problem med naturen.

Tyvärr är det motsatta förhållandet långt vanligare

Därav denna limerick:

En spansk skogssnigel i Ålem

i förra veckan hälsa hem

med sina syskon nittiosju

blev han klippt mitt itu

av vår granne mördar-Sven

Reflexion

Den gamle mannen på det lantliga ålderdomshemmet var övermåttan förtjust i mat.

När middagen var avklarad brukade han klä sig kvällsfin och gå en tur längs grusvägen som gick förbi äldreboendet.

Det var sommar och jag sprang som vanligt kring med fjärilshåven i högsta hugg.

Mannen stannar och frågar min mamma vad gossen sysslar med…

Hon säger som det är att jag fångar fjärilar.

Gubben kliar sig i nacken och undrar med misstro i rösten:

Dom kan det inte vara mycket mat på!

Hågkomster

Sommartid åkte vi ofta till olika badplatser runt Åmål.

Speciellt spännande var det när vi for till Hollsten…

Där fanns bl.a. en gammal dansbana och en fin långgrund sandstrand.

Lukten av solvarmt dansbaneträ.

Iskallt vatten och rullgrus under fötterna.

Skvattramdoften och mor Guns äggsmörgåsar.

Här såg jag min första höfjäril, den svavelgula.

Han kom utefter grusvägen, stannade upp kort, och var snart på vingarna igen.

Rastlös – sökande efter en hona.

En fjällvinge i svavelgult, ärggrönt och gammelrosa

Läsvärda blad i bokskogen

En författare jag upptäckt på senare tid är Göran Bergengren.

En östgöte med ett trevligt anslag av både fakta och poesi i sitt berättande.

Leta efter:

”Fjärilssomrar”

”Dagar som brännglas”

Skalstad.se